Misinformation Edition
Denna sida är också tillgänglig på Italienska, Tyska, Franska, _E_ngelsk, Spanska, Slovenska, Litauiska, Ukrainska, Holländska, Ryska, Danska och Armeniska. Fler språk kommer inom kort.
Att hantera desinformation
Vad händer när vi i allt större utsträckning förlitar oss på sociala medier och internet för att hitta information? Vilken information ser vi i våra flöden, och vad missar vi? Hur vet vi om en bild eller tweet är äkta? Och vad kan vi göra om vi är osäkra?
Information färdas snabbt och lätt, över hela världen. Vi har ännu inte helt förstått denna snabbhet påverkar oss och samhället socialt, politiskt och kulturellt.
Vi har idag tillgång till fler kanaler där vi kan ta emot och dela innehåll, men även som information når oss har förändrats: från nyhetsflöden till influensers; människorna och metoderna inblandade i framställandet, överförandet och förvarandet av information och data har flerdubblats, för att inte tala om mängden företag som tjänar stora pengar på det. När alla dessa faktorer slås samman kan det vara svårt att utläsa fakta från fiktion, vilka källor man kan lita på och vilka man ska se upp för.
Vi är ständigt omgivna av högfrekventa informationsvågor som vi inte alltid är medvetna om. Att det finns botar som kan styra Twitterkonton eller att rörlig bild kan manipuleras (deepfake) gör det inte heller lätt för oss att tolka informationen vi möter. Som användare och konsumenter är vi inte neutrala eller passiva informationsmottagare.
Vi måste vara medvetna om att information som används på ett felaktigt och ibland vilseledande sätt kan delas och spridas genom de verktyg vi använder. Bland ungdomar i synnerhet har appar och sociala medier blivit något helt naturligt, och många stannar inte upp för att kolla ordentligt innan de delar något med sina vänner. Men ny forskning har visat att även äldre har svårt att se skillnaden mellan äkta och tveksam information, samt att de är mer benägna att dela saker än någon annan åldersgrupp.
Utforska the Glass Room
Denna utställning vänder sig både till unga och äldre. I den utforskas hur sociala medier och nätet har förändrat vårt sätt att läsa information och reagera på den. Lär dig mer om den nya sortens influensers, de nya och gamla taktikerna de använder sig av och rollen som vi användare och konsumenter kan spela i informationsflödet. Vi tittar också närmare på relationen mellan personliga uppgifter, våra åsikter, attityder, beteenden, och affärsmodellen bakom det hela.
Hittills har det arrangerats mer än 200 Glass Room Community-evenemang över hela världen och nått ut till mer än 150,000 människor, och många fler evenemang planeras under 2021. Så när du agerar värd för ett Glass Room Community-evenemang deltar du i ett globalt samtal om datasekretess.
I denna utställning - som vänder sig både till unga och äldre - utforskar vi hur sociala medier och nätet har förändrat vårt sätt att läsa information och reagera på den. Lär dig varför det kan vara svårare än man tror att upptäcka ”falska nyheter”, och hur begreppet ”falska nyheter” är ett lika stort problem som nyheterna den beskriver. Gör en djupdykning i ”deepfakes” som nu är så realistiska att de knappt går att upptäcka längre. Och ta reda på varför sociala medieplattformar har utformats för att få oss att återvända om och om igen, och hur de kan användas för att ändra våra uppfattningar.
Utforska vår digitala utställning
Involvera dig
Var själv värd för utställningen
The Glass Room Misinformation Edition har slimmats ner till en mindre version i pop-up format så att du lätt ska kunna skapa ett eget event. Denna lätta, portabla lågbudgetversion baseras på The Glass Room Community Edition som tidigare framgångsrikt har använts på bibliotek, skolor, konferenser och till och med på en metrostation. Vi gör det möjligt för våra samarbetspartners världen över att vara värdar för utställningen på en rad olika språk.
Informationsbladet för att ta reda på mer och mejla events@tacticaltech.org om du vill vara värd för utställningen.